Lämnar Karlskoga för den här gången

Imorgon (tisdag) åker jag tillbaka till Kalmar. Har varit trevligt att vara här uppe i Karlskoga över sommaren (som visserligen inte är slut men ändå). Trots att det blivit lite mindre festande än väntat/vanligt.
Hur som helst tog jag en liten promenad förbi min gamla mellanstadieskola idag. Den numera rivna Katerinedalsskolan. Det var inte utan att det kändes en aning småsorgligt när jag såg högarna av rivningsmassor där skolbyggnaden tidigare stod. Det är trots allt en del av min uppväxthistoria som försvunnit. Började där 1996 (hann gå fyran på Rävåsen innan mellanstadiet där flyttade till Katrinedal) och slutade 1998. När jag gick där hade jag ett eget hörn där jag hängde på de raster då jag inte orkade/hade lust att vara med och spela fotboll. Trivdes där i mitt hörn där jag kunde stå och filosofera samtidigt som jag hade koll på vad som hände på skolgården. Nåväl, när jag gick förbi där blev jag lite nostalgisk och kunde naturligtvis inte undgå att komma att tänka lite på den här gamla dängan:


Inte för att varken jag eller mina dåvarande kompisar kände att vi direkt ägde världen, det var vi fortfarande för unga för, men det är en låt jag ofta kommer att tänka på när jag blir lite smått sentimentalt smånostalgisk. Den illustrerar som bekant väl känslan av att bli äldre och tänka tillbaka till en tid som förvisso inte alltid var så himla toppen men som ändå har någon sorts rosa, bekymmerslöst skimmer över sig.

Men Kalmar imorgon alltså. Ska bli spännande att se hur mycket post jag har i brevlådan. Och så ska det bli fint att få se mina kära skivor igen. Väldigt fint rentav.