Putte i Parken förlorar sin själ (angående flytten till Karlstad)

Sådär, sisådär två veckor försenat kommer här några tankar, synpunkter och funderingar kring beskedet att Putte i Parken flyttar till Karlstad. Notera dock att jag inte följt vad som sagts om ämnet i lokalmedia uppe i Karlskoga mer än dagarna precis efter beskedet.


När beskedet om Putte i Parkens flytt kom var det en chock. Min initiala reaktion var besvikelse, bitterhet och en känsla av overklighet. Visst har den första chocken och den initiala besvikelsen lagt sig en smula men jag tycker fortfarande att det var ett förbaskat trist besked.

Redan från början hade jag dock känslan av att det var ett väldigt konstigt beslut. Att först uttala sig om att man börjat få en väldigt bra infrastruktur på området och att alla är supernöjda till att bara ett par månader senare gå ut med att man flyttar festivalen. Jag fick, och får fortfarande, inte riktigt ihop det. Nu har jag haft ett par veckor på mig att smälta det hela men ju mer jag funderat på det, desto mer oförklarlig känns flytten. Av flera skäl.

Exempelvis bör man komma ihåg att det geografiska läget i Karlskoga renderat publicitet i såväl Örebrobaserade medier som Värmlandsditon. I och med flytten till Karlstad tappar man antagligen mycket av exponeringen i de Örebrobaserade medierna. Det är väldigt många ”contacts” man går miste om där. Man får således svårare att nå ut med sitt budskap till lika många människor. Ur geografisk synpunkt ligger faktiskt Karlstad lite sämre till än Karlskoga överhuvudtaget. Visst blir ”hemmaplan” större men å andra sidan krymper närområdet rejält. Vi ska minnas att står man i Karlskoga har man både Karlstad och Örebro inom en radie på sisådär 6-7 mil, och dessutom finns både Västerås och Eskilstuna inom ungefär 15 mil. 6-7 mil från Karlstad finns Årjäng. Inget ont om Årjäng, jag har aldrig varit där så jag kan inte uttala mig om orten i fråga, men det finns ju ganska många fler människor i Örebro än i Årjäng.

Man skulle också kunna hävda att det är svårt att göra en festival i en ort dit man inte har någon naturlig koppling. Man kan inte de lokala koderna och vad man kan eller inte kan göra och så vidare. Det kan förvisso ses som en petitess i sammanhanget men det påverkar ändå i någon mån. Samtidigt ska man inte underskatta tendensen att man kan få människor att arbeta lite hårdare och brinna lite mer om man gör ett arrangemang på sin hemmaplan än om man lägger det någon annanstans.

När beskedet om flytten kom hävdade Lagerstam att Karlskoga är för litet för att man ska kunna växa och bli större. Det är ett argument jag inte köper överhuvudtaget, och som nog många med mig ser som en dålig ursäkt. De flesta är ju trots allt bekanta med såväl Emmaboda som Hultsfred vilka båda är betydligt mindre än Karlskoga (Hultsfred som festival har kanske inte gått lysande på senare år men orten som sådan klarar galant att stå värd för en festival med en bit över 30 000 besökare).

Min största invändning mot flytten är dock att Putte i Parken genom att flytta förlorar sin själ. Putte i Parkens själ och identitet har till stor del hängt ihop med Karlskoga men framförallt med festivalområdet på Rävåskullen. Faktum är att festivalområdet varit en av Putte i Parkens största tillgångar, om inte den allra största till och med. Inget har varit lika synonymt med PIP som Dalenscenen, skogen och backarna. Festivalen har ju till och med tagit sitt namn från platsen där festivalområdet funnits (varför man kan hävda att det nu skulle kunna vara klädsamt om festivalen bytte namn då den ju inte längre finns i parken). Så sent som i våras skrev jag en uppsats* som handlade om Putte i Parkens varumärke och varumärkesidentitet. Som vissa av er säkert vet är ju inte en uppsats ”över” bara för att den är inlämnad, försvarad och godkänd. En uppsats skrivs under tidspress och inte sällan kommer nya insikter en tid efteråt när pressen släppt och man har haft tid att smälta och bearbeta material och resultat ytterligare. När man har 5-10 veckor på sig (beroende på nivå) för att genomföra en undersökning, bearbeta det insamlade materialet, formulera en relevant teoretisk analys, komma fram till välgrundade slutsatser och dessutom få ner allt på papper blir det ju lite som det blir. Det är förklarligt att många insikter slår en först efteråt. Vad jag vill ha sagt med det är att även om det inte nämndes särskilt mycket om festivalområdet i uppsatsen har det ju mer jag reflekterat kring uppsatsen och dess frågeställningar och ju mer resultaten såväl som den insamlade empirin legat och marinerat i bakhuvudet stått klart att festivalområdet i hög utsträckning är Putte i Parkens själ och viktigaste tillgång. Det är vad som till stor del förknippas med Putte i Parken. Men också något som utmärkt festivalen gentemot dess konkurrenter.
Framförallt Dalenscenen har varit väldigt viktig för Putte i Parken. Den har, på sätt och vis, symboliserat och sammanfattat hela festivalen. Och ja, jag erkänner, jag är lite bitter över att aldrig igen få ställa mig i botten av dalen, denna naturens katedral, för att avnjuta en stämningsfull konsert. Jag har länge velat se exempelvis Fever Ray eller något liknande suggestivt och stämningsfullt en kolsvart natt i dalen. Nu lär det tyvärr aldrig hända.


Jag har nu diskuterat varför jag tycker det är en dålig idé att festivalen flyttar (bortsett från att jag är från Karlskoga och är därför är allmänt besviken), men jag tänkte också nämna några ord kring hur festivalledningen arbetat med kommunikationen kring det hela. Något jag personligen tycker de skött ganska dåligt.**

När beskedet om flytten kom var det många som uttryckte sin besvikelse genom att i hårda ordalag klandra Lagerstam personligen (aka personangrepp). Inte minst på Putte i Parkens facebooksida. Det fick en person som arbetar, eller åtminstone tidigare har arbetat, inom organisationen att gå in och i princip be de som hade gjort sådana uttalanden att dra åt helvete. Han gjorde det visserligen som privatperson men det är ändå högst olyckligt. Att någon som arbetar/arbetat inom organisationen går ut och i princip skäller ut folk som skyller på Lagerstam är rent ut sagt bedrövligt. Hade han gjort det som enbart vän och privatperson hade det varit en sak men i och med att han jobbar (eller åtminstone har jobbat) inom organisationen ska han inte göra det. Det skapar bara en bild av en organisation som inte kan ta kritik. Sen håller jag i sak med om att personangrepp och otidigheter absolut inte är något bra sätt att visa sin besvikelse eller ilska på. Men som organisation bör man vara på det klara med att ett besked såsom detta kommer röra upp känslor och göra många väldigt besvikna, då måste man vara beredd på smädelser och ilska. Dessvärre är det så många åtminstone till en början reagerar. I ett sådant läge är det absolut fel väg att gå att offentligt skälla ut människor som visar sin besvikelse på detta sätt. Att göra så skapar istället en bild av en kall och oempatisk organisation. Vilket i just det här fallet är helt på tvärs med hur Putte i Parken vill framstå, som glatt, härligt och allmänt mysigt. Hade personen ifråga absolut velat påtala det olämpliga i att i mer eller mindre hårda ordalag klandra Lagerstam personligen hade det varit mycket bättre att bemöta det på ett mjukare sätt, där man visar förståelse för människors besvikelse, ilska och förtvivlan men påpekar att smädelser och personangrepp kanske är att gå över gränsen.

Fast å andra sidan ska man kanske inte vara förvånad över ett utspel som det ovan. Hela den här grejen har, åtminstone av det jag sett från min horisont här nere i Kalmar, skötts fruktansvärt illa ur ett PR-perspektiv. Om vi antar att det är sant som det stod i Kurirens nätupplaga ett par dagar efter beskedet att anledningen till flytten är att kommunen är ovillig att bidra med pengar hade det varit betydligt bättre om festivalen först gått ut med att risken fanns att de skulle vara tvungna att flytta om inte kommunen sköt till pengar, naturligtvis tillsammans med en uträkning av hur mycket extra intäkter och andra värden festivalen skapar för kommunen för att inte framstå som gnällig och girig. Hade kommunen då inte skjutit till mer pengar och flytten blivit en realitet hade det varit kommunen som framstått som the bad guy. Nu är det istället festivalorganisationen som framstår som kall och girig, som blivit the bad guy och vars image som mysig och härlig fått sig en törn.
Sedan kan man naturligtvis diskutera huruvida det är rätt att kommunen ska skjuta till pengar eller inte. Den diskussionen kommer jag inte ge mig in i utan det jag vill lyfta fram här är hur Putte i Parken kunde/borde ha agerat för att åtminstone i någon mån mildra den kritik de garanterat skulle få när de tillkännagav flytten.

Ytterligare ett skäl till varför jag tycker det hela sköts ganska dåligt ur ett kommunikations- och marknadsföringsperspektiv är att det hela tiden funnits en känsla av att festivalen inte varit helt ärlig med skälet till flytten. Att det finns orsaker vi inte fått veta och att saker och ting hemlighållits. Det är mycket möjligt att det verkligen är så att man vill ha mer pengar av kommunen och det är skälet till varför man flyttat, men i och med att man först lade fram det faktiskt ganska usla argumentet om att Karlskoga är för litet för att festivalen ska kunna växa skapades redan där en misstro och en misstanke om att det ligger något mer bakom. Det väcker känslor och funderingar kring om man verkligen kan lita på organisationen. Vilket även flytten som sådan gör. Jag tror många i Karlskoga kände sig en aning svikna när de fick beskedet om flytten. Att de investerat både tid, energi, pengar och stolthet Putte i Parken men blev lämnade precis när det skulle börja betala tillbaka sig på riktigt. För att återkoppla till det jag nämnde i början framstår framförallt 180-graderssvängen från supernöjda till flytt som märklig. Den skapar en mängd frågetecken kring vad som har hänt under de 2-3 månader som gick mellan festivalen och flyttbeskedet.


Hur påverkar då Putte i Parkens flytt mig personligen? Tja, det mest uppenbara är väl att jag inte kommer besöka festivalen. Inte av bitterhet utan för att jag inte kommer orka åka fram och tillbaka till Karlstad om jag är i Karlskoga över sommaren. För mig har den stora fördelen med festivalen varit just bekvämligheten och närheten. Av samma skäl kommer jag antagligen generellt sett ägna festivalen i fråga mindre uppmärksamhet framöver. Varför skulle jag lägga tid och energi på att följa allt som rör en festival jag sannolikt ändå inte kommer besöka? Visst har hjärtat slagit lite extra för Putte tidigare, lite på samma sätt som man blir lite stolt över att Nobelpriset är svenskt, men nu finns ju inte längre den koppling som gjorde festivalen till något speciellt. Däremot kommer jag fortsätta följa deras marknadsföring, kommunikation och varumärkesarbete. Inte minst kan det bli spännande att se hur det påverkas av flytten.


*Uppsatsen är en offentlig handling (uppsatser på högskolenivå är det) så om någon är intresserad av att läsa den är det bara att skriva en rad i kommentarspåret eller slänga iväg ett mail till mig så skickar jag över den.

**Jag utger mig inte för att vara någon expert i ämnet, men efter alla de högskolepoäng jag samlat på mig i såväl marknadsföring som kommunikation borde jag ju ha några kunskaper i alla fall (det är fritt fram att såga mig om ni tycker jag har fel, men gör det i så fall sakligt).