Docenterna värmer i regnet

Docenterna
När Docenterna har de oddsen emot sig. Det regnar, och har gjort så hela dagen, publiken är ganska liten (sannolikt beroende på regnet) och förutsättningarna för en konsert är helt enkelt inte de bästa.
Joppe börjar dock spela ett riff som, enligt honom själv, ska locka fram solen. Det lyckas väl inte riktigt men efter ett par låtar slutar det faktiskt regna. För en liten stund åtminstone. Och redan där, i första låten, känner man att det här är ett band som är så rutinerat och proffsigt att de har möjlighet att besegra de dåliga oddsen. Bandets småpunkiga popsånger värmer i regnet och man blir på gott humör av att titta och lyssna på det. Delvis beror det goda humöret på att bandet själva faktiskt verkar ha roligt på scenen, vilket smittar av sig till publiken. Det småskämtas med de tappra själarna längst fram, bjuds på faktiskt ganska roliga mellansnack utstrålas spelglädje under låtarna. Att man dessutom liknar både sig själva och publiken med Ferraris med nya regndäck och att det bara är att köra istället för att beklaga och gnälla på vädret bidrar också till den goda stämningen. Det hade varit så lätt för dem att som de gamla rävar de är med hundratals konserter bakom sig att resignera inför regnet och göra en oinspirerad konsert, en dag på jobbet. Men istället känns det som att de se regnet som en extra utmaning, som något som ger dem en extra motivation att gå ut och göra en riktigt bra spelning. Det hedrar dem.

Betyg: 4