Det eftertänksamma fungerar bäst

Alexis Weak
Något som slår mig strax innan konserten ska börja är att publiken som samlats framför scenen är väldigt ung. Yngre än jag hade väntat mig. Bortsett från en och annan förälder uppskattar jag att jag hör till de äldsta på asfaltsplanen där festivalens minsta scen, Pipadilly (ja, jag får också obehagsrysningar av det ordvitsiga namnet), är belägen. Först blir jag lite förvånad, trodde faktiskt inte att Alexis Weaks kärnpublik var så pass ung som den tycks vara. Sedan slår det mig varför så många så pass unga samlats. Radio. Många verkar vara där framförallt av anledningen att de vill höra radiohiten 112, ett skäl så gott som något givetvis men visst är det lite synd på så rara ärtor att inte övrigt material får riktigt samma uppmärksamhet. Med det sagt så är ändå publiken entusiastisk och relativt högljudd konserten igenom. De mer partyinriktade numren är effektiva och får igång publiken med både dans och, i ett par låtar, sång. Bäst är dock de mer eftertänksamma numren då tempot dras ner en smula, exempelvis Hela havet stormar, där kommer Alexis Weaks långsamma och nästan lite slöa rapstil allra bäst till sin rätt. Och precis som väntat går den unga publiken igång allra mest på asvlutande 112, då blir det ett oerhört drag framför scenen och festen har verkligen kommit till parken. Ett extra plus i kanten blir det för att bandet utöver en DJ även består av en trummis och en gitarrist. Det skapar ett helt annat sväng och närhet än om DJ:n ensam hade backat upp. Och att konserten börjar uppemot tio minuter efter utsatt tid spelar ingen roll alls. Det är ju hiphop vi snackar om, det hör till genren att vara lite försenad.

Betyg: 3

Håkan och Peter Bjorn and John kommer bli fint

Att Håkan och Peter Bjorn and John är klara för Putte I Parken är naturligtvis grymt kul. Håkan är ju alltid Håkan, alltid lika kul att se. Dessutom kommer jag sannolikt inte ha möjlighet att se någon av vårturnéns alla konserter så då blir det extra kul att få höra de nya låtarna live också.
Peter Bjorn and John är ju som bekant också fantastiskt bra. Dem var det dessutom längesen jag såg (Way Out West 2007 var nog senaste gången) så det blir ett fint återseende. Den bokningen garanterar ju i princip också att det kommer finnas fina t-tröjor till försäljning i merchandisetältet. Peter Bjorn and John har ju faktiskt bland Sveriges allra finaste merchandise.

Bland det övriga som släpptes idag kan man nämna Armand Mirpour. Såg honom på Rookie för några år sedan när jag bodde i Hultsfred och det vill jag minnas var en ganska trevlig spelnign så det ska bli kul att se igen. Alexis Weak kan nämnas också, det känns som en hyfsat framsynt bokning som samtidigt kan locka en del folk.

De övriga akter som släppts är inget jag blir särskilt imponerad av direkt. Inte min kopp te direkt för att uttrycka det diplomatiskt. Vad jag tycker om hårdrockslik musik vet nog de flesta vid det här laget, Rasmus Seebach är ju bara intetsägande på ett reklamradiovis och namnet Far East Movement säger mig inte ett dugg, vilket kanske säger mer om mig än om bandet ifråga (sen snabbgooglade jag och kunde konstatera att de inte var något vidare).

Men som jag sa, både Håkan och Peter Bjorn and John är fantastiskt kul. Så sammantaget är det ändå ett bra släpp.
Nu väntar jag bara på Annika och Lykke Li plus en och annan mindre grej så känns det svenska startfältet ganska komplett sen.

Men på tal om Annika, såg ni det fina avsnittet va Dom Kallas Oss Artister tidigare ikväll? Om inte kan ni se det här.
Och här kan ni lyssna på Weak is the flesh, den engelska versionen av Köttet är svagt.