Viktiga saker skickas med bud

Fick hem Wounded Rhymes idag. Dock inte på posten utan den kom med bud. Precis som alla viktiga saker ska göra. Känns fint att äntligen ha den hemma. Eller de kanske man ska säga eftersom jag fick den både som cd och vinyl.

Ikväll blir det livemusik

Idag tänkte jag inte vara något dåligt popfan. För lite senare ikväll tänkte jag bege mig till Popidyll och titta på Icona Pop. Var på tok för längesen jag såg något live så det kan nog bli kul. Att se bra grejer live är ju som bekant rätt underbart.
Fast nu ska jag först och främst göra mat och titta på På Spåret. Så hipp och frän är jag.

Lyssna på Lykke Li

Till att börja med så gör jag som vanligt och ber om ursäkt för att jag varit så kass på att uppdatera. Har varit mycket nu ett tag med redovisningar och tentor och allt vad det har varit.

Men nu till det jag egentligen tänkte skriva om. Fick precis reda på att det nu går att lyssna på Lykke Lis kommande album Wounded Rhymes som släpps nästa vecka. Det kan ni göra genom att helt enkelt gå in här och klicka på play.
Har inte hunnit lyssna själv än, tänkte göra det nu. Men efter att ha läst recensionen i nya numret av Sonic som landade i brevlådan idag är jag minst sagt förväntansfull. Det hade jag fövisso varit ändå, det är ju Lykke Li, men fina recensioner höjer ju alltid förväntningarna en smula. Sen återstår bara att vänta på att den fysiska skivan ska dimpa ner i brevlådan. Albumet är ju beställt sedan länge, som den sucker för begränsade specialutgåvor jag är kunde jag naturligtvis inte hålla mig från att köpa det "limited edition collectors set" som gick att förhandsbeställa i slutet av januari.

Håkan och Peter Bjorn and John kommer bli fint

Att Håkan och Peter Bjorn and John är klara för Putte I Parken är naturligtvis grymt kul. Håkan är ju alltid Håkan, alltid lika kul att se. Dessutom kommer jag sannolikt inte ha möjlighet att se någon av vårturnéns alla konserter så då blir det extra kul att få höra de nya låtarna live också.
Peter Bjorn and John är ju som bekant också fantastiskt bra. Dem var det dessutom längesen jag såg (Way Out West 2007 var nog senaste gången) så det blir ett fint återseende. Den bokningen garanterar ju i princip också att det kommer finnas fina t-tröjor till försäljning i merchandisetältet. Peter Bjorn and John har ju faktiskt bland Sveriges allra finaste merchandise.

Bland det övriga som släpptes idag kan man nämna Armand Mirpour. Såg honom på Rookie för några år sedan när jag bodde i Hultsfred och det vill jag minnas var en ganska trevlig spelnign så det ska bli kul att se igen. Alexis Weak kan nämnas också, det känns som en hyfsat framsynt bokning som samtidigt kan locka en del folk.

De övriga akter som släppts är inget jag blir särskilt imponerad av direkt. Inte min kopp te direkt för att uttrycka det diplomatiskt. Vad jag tycker om hårdrockslik musik vet nog de flesta vid det här laget, Rasmus Seebach är ju bara intetsägande på ett reklamradiovis och namnet Far East Movement säger mig inte ett dugg, vilket kanske säger mer om mig än om bandet ifråga (sen snabbgooglade jag och kunde konstatera att de inte var något vidare).

Men som jag sa, både Håkan och Peter Bjorn and John är fantastiskt kul. Så sammantaget är det ändå ett bra släpp.
Nu väntar jag bara på Annika och Lykke Li plus en och annan mindre grej så känns det svenska startfältet ganska komplett sen.

Men på tal om Annika, såg ni det fina avsnittet va Dom Kallas Oss Artister tidigare ikväll? Om inte kan ni se det här.
Och här kan ni lyssna på Weak is the flesh, den engelska versionen av Köttet är svagt.

PULP!

Som ni säkert känner till släppte fina fina Way Out West Pulp idag. Jag är rätt exalterad. Jag råkar ju vara ytterst förtjust i just Pulp. Det kommer bli fantastiskt. Pulp!
Plötsligt steg peppen inför sommarens festivaler rejält.

När jag var tonåring älskade jag Elvis

Lovade ju att uppdatera här under helgen någon gång och löften ska man hålla så då är det bäst jag uppdaterar här. Lyssnade på Elvis för första gången på rätt länge häromdan. Hade en kompis på besök och då kom vi på att vi skulle spela lite Elvis innan vi promenerade ner till studentpuben. Det var trevligt. Elvis är ju alltid Elvis liksom. Lyssnar dock inte på honom särskilt ofta nu för tiden. När jag var yngre (sisådär 15-19) lyssnade jag dock en hel del på Elvis. Så pass mycket att när högstadiets klassföreståndare i samband med att vi slutade nian skrev ihop en kort vers om var och en av oss i klassen så handlade ”min” vers om att jag lyssnade på Elvis. Men nu blir det som sagt ganska sällan. Och riktigt vad jag ville ha sagt med det vet jag inte riktigt. Jag glömde bort poängen innan jag hann skriva ned den. Nåväl, det är sånt som händer. Speciellt på sena söndagkvällar.

Hur det var på puben? Jodå, det var väldigt trevligt. Även om det inte var riktigt lika trevligt dagen efter. Men det säger väl kanske sig självt.

Skriver för sällan

Nu har det gått nästan en vecka sedan jag skrev här sist. Igen. Så långt mellan gångerna borde det inte vara. Fast jag har inte haft något att skriva om heller och då är det väl egentligen bäst att låta bli, annars blir det ju bara innehållslös utfyllnad liksom. Veckan som gått har med andra ord varit tämligen ordinär. Eller jag fick förresten en fin Säkert!-affsich på posten häromdan, det händer ju inte varje vecka direkt. Den ska jag sätta upp på väggen bara jag kommer mig för. Men i övrigt är det mest spektakulära som hänt är typ att jag blev väckt en morgon av att en katt satt utanför fönstret och jamade. Inte så spännande alltså. Nåväl, återkommer under helgen och då lovar jag att jag ska skriva något med lite mer substans.
För övrigt är The Funk Brothers – Ain't No Mountain High Enough - Instrumental dagens låt idag också.