Antiklimax

Fick inga skivor på posten idag, och dagens Puttesläpp var väl på sin höjd sådär. Vilket antiklimax. Om vi tar bandsläppet först så är Syket en jäkla trevlig bokning av Putte. Resten däremot är väl inte så mycket att hänga i julgranen, ett par av akterna bör väl inte ens ligga i lådan med julgranssaker om man ska vara ärlig. Och bokningen av Tove Styrke förstår jag inte alls. Visst, jag kan på ett sätt fatta om det finns folk som gillar henne (jag gör det dock inte, alldeles för anonymt och intetsägande för min del) men det känns liksom som fel forum för henne. Hon känns mer Statt en lördagkväll eller stadsfest på torget än festival. Och jo, det där skrev jag nog bara för att hennes fans alltid hittar allt som skrivs om henne och dessutom är ganska lättstötta (och därmed roliga att retas med). Nu får vi hoppas på skärpning till det internationella släpp som är utlovat på fredag. Då vill vi se något riktigt fint. Sen vidhåller jag att Säkert! och Lykke Li borde bokas men de lär ju inte dyka upp i ett så kallat internationellt släpp. Ska jag sedan säga något om skivorna så har de inte dykt upp. Jag skylle på Posten. Mer än så finns inte att säga om det.

Väntans tider

Fick ett meddelande under kvällen att jag har ett brev eller paket på väg från cdon. Bland annat innehållandes den här trevliga samlingen. Som några av er kanske vet råkar jag ju vara ganska förtjust i just "French girl singers of the 1960s", eller franskt 60-tal sådär överlag egentligen, så den där samlingen ser jag verkligen fram emot att få hem. Tillsammans med allt det övriga i försändelsen är klart. Hoppas det hinner komma fram imorgon. Dessutom sägs det ju att Putte kommer släppa några svenska akter imorrn. Kan bli intressant att se vad det blir. Själv hoppas jag som bekant på Säkert! och Lykke Li. PS. om någon undrar varför jag så ofta nämner just Putte I Parken så beror det naturligtvis på att den festivalen är belägen i Karlskoga och att den här bloggen rent formellt ägs av Karlskoga Populärmusikförening. Så även om jag personligen inte har bott där på några år ligger det på något sätt i uppdraget att uppmärksamma just Putte lite extra

Tenta med mera

Skrev tenta idag, och igår hade jag en redovisning av ett skriftligt arbete. Båda gick bra. Kändes det som i alla fall, exakt hur det gått kan man ju aldrig veta säkert innan man får resultatet. Hur som helst känns det skönt att tentan är skriven. Nu kan man ta ledigt över helgen.
Ska nog lägga mig lite på soffan och vila tror jag. Har varit uppe sen sex imorse så jag känner mig rätt seg (normal tid för mig att kliva upp är 10, så klockan sex är svinidigt, plus att man ju alltid är rätt trött efter en tenta). Sen ska jag nog hälla upp ett glas vin och njuta lite av att tentan är avklarad. Och ikväll funderar jag på att kila ner på stan då det är dags för popidyll igen. Det är ju smått perfekt att det är samma dag som man skrivit tenta (=inte behöver tänka på skolarbete alls), speciellt när den dagen dessutom råkar sammanfalla med den veckan CSN slutligen slutade krångla och gav mig pengar för första gången sen i december.

Vi kan låtsas att det här inlägget har en briljant rubrik

Är fortsatt hyfsat händelselöst. Är väl en sån period antar jag. Eller händelselöst är nog fel ord med tanke på att det är nästa nabsurt mycket skolarbete den här och kommande vecka (nästa vecka är det seminarie, redovisning och tenta, allt på samma vecka) men ni förstår hur jag menar. Fast CSN har i alla fall slutat bråka lite och ska snart börja skicka pengar igen, det är ju ganska trevligt faktiskt.

Dock har det ju på sistone dykt upp inte mindre är tre skivor ni måste kolla in om ni inte gjort det än. Två svenska och en brittiksk. Jag pratar naturligtvis om fina The Crookes, vars debutalbum Chasing after ghosts kanske inte genererar lika omedelbar kärlek som fjolårs-ep:n Dreams of another day men ändå är väldigt fint. Jag pratar också om trevliga Autisterna som för ett par veckor sedan släppte nya albumet Legender, uppföljaren till strålande debuten Sista scenen som kom häromåret. Och till sist, men absolut inte minst, pratar jag självklart om Bob Hunds nya skiva Det överexponerande gömstället, en skiva som inte bara har en fantastisk titel utan också har vad som redan nu känns som årets sannolikt bästa omslag.
Så klicka nu på länkarna och lyssna på skivorna om ni inte redan gjort det (eller lyssna igen). Eller köp skivorna som cd, eller varför inte vinyl, vetja. En rejäl skivsamling är ju faktiskt ganska livsnödvändigt.

Bob Hund blir ett kärt återseende

Kom på att jag helt glömt bort att blogga om att Putte har släppt band idag. Det måste jag ju åtgärda.
Nåväl, först till det som är kul. Bob Hund! Kanonbokning, går inte att säga något annat. Visst spelade de på Putte för ett par år sedan men spela roll, finns det någon band som är värt att se igen och igen och igen x10000 så är det Bob Hund. Lysande på skiva (även om jag inte hört nya skivan ännu), ännu mer lysande live. Det blir ett kärt återseende.
Me And My Army, också hyfsat kul. Kan inte säga att jag lyssant sådär skitmycket på dem direkt men det jag hört har varit bra så det kan nog bli trevligt att se.

I övrigt är väl släppets innehåll inte toppenkul direkt. Veronica Maggio kan nog i och för sej vara okej att glo på om det inte krockar med något viktigare, men inget som i sej är värt biljettpriset liksom. Men dom andra två, well, låt oss stanna vid att jag inte är särskilt förtjust i dem. Så får var och en dra sina slutsatser utifrån det.

Har inte hänt så mycket

Senaste tiden har varit någon sorts kombination av mycket att göra och allmän händelselöshet som gjort att jag inte haft eller kommit på något alls att skriva om. Visst skulle jag kunna skriva om allt skolarbete, de tidiga mornarna då jag fått masa mig iväg till skolan, hur jag lyckades sova bort en halv fredag, att jag druckit vin, att jag en dag förra veckan kunde gå ut utan halsduk och vantar utan att frysa eller att CSN bestämt sig för att krångla lite. Men hur jäkla spännande vore det att läsa om?

Har egentligen inte särskilt mycket, om något, att skriva om nu heller men jag kände att jag behövde skriva något här för att hålla igång bloggen lite. Kan dock nämna att jag naturligtvis lyssnat rätt mycket på Lykke Li-skivan den senaste tiden. Ruskigt bra skiva som bekant. Har ni mot all förmodan inte lyssnat på den än så gör det, den är magnifik.

Ett låttips kan ni få också. The Fabulous Wailers - Tall Cool One, väldigt bra instrumentallåt från sent 50-tal. Lyssna framförallt på den febriga saxofonen ungefär 1.34 in låten, så ska en saxofon låta. Fast varför Spotify har fått för sig att det är Bob Marley som gjort låten kommer för alltid vara en gåta.