Liten uppdatering

Hoppas alla haft en trevlig påsk. Själv har jag haft det lugnt och skönt. Spelat tv-spel, lyssnat på ljuv popmusik, druckit must, käkat en jäkla massa godis. Ungefär som det ska vara alltså. Har ju som lite påsktradition att lyssna på Säkerts magnifika Faller isär (det är ju en av få riktigt bra låtar där ordet påsk nämns), och den traditionen har jag uppehållit även i år. En fin tradition om jag får säga det själv.

Idag åker jag hur som helst tillbaka till Kalmar, så det blir några timmar på tåg under dagen. Låt oss hoppas att jag slipper förseningar.

PS. Älskar reklamen för Maxis köttdisk som gått på CTV nu när jag varit i Karlskoga, "vi har styckmästare på plats sju dagar i veckan och vi har färskt närproducerat kött. Den här veckan: dans fläskfilé 49,90". Ni ska vara glada att ni har CTV och Moviestone här uppe, lokalt-tv är en ständig källa till (mer eller mindre ofrivillig) underhållning.

Säkert! på engelska

Så, någon dag senare än jag hade tänkt kommer här äntligen några tankar kring Säkert! på engelska som landade i brevlådan förra veckan. Ingen recension direkt utan mer lite lösa reflektioner kring vad jag tycker om skivan.

Jag tycker att det är en bra skiva. Förvisso kanske mer av en kul kuriositet för oss fans än en omistlig del av Annikas utgivning, men ändå en bra skiva. Det har i recensioner påpekats att vissa nyanser och, inte minst, underförstådda meningar och konnotationer gått förlorade i översättningarna och att vissa av sångerna blir svårare att ta till sig på det nya språket. Det finns poänger i båda invändningarna. ”Buying cheap beer 3,5” blir helt enkelt inte samma sak som ”köper folköl 3,5”. Man tappar hela den associationsväv som begreppet folköl bär med sig, tonårsfyllorna, torftigheten och allt vad nu folköl representerar i vårt kollektiva medvetande. Och visst har även jag svårt att ta till mig ett par av sångerna, framförallt de från första skivan vilka jag av olika skäl håller extra nära hjärtat i deras originalversioner.
Många av sångerna fungerar dock bra också på sitt nya språk. Weak is the flesh är i princip lika bra på engelska som på svenska, Can I fungerar utmärkt även på engelska och Dancing, though funkar, något förvånande måster erkännas, även den utmärkt på engelska. Dock bör det kanske tilläggas att både Weak is the flesh och Can I är sånger jag hört tidigare (de har ju släppts som smakprov tidigare under året) jag har helt enkelt hunnit lyssna in mig på dem sedan tidigare. Allra bäst tycker jag dock att inledande November är. Det kan bero på att det är en sång som inte funnits med på någon tidigare skiva (den har dock funnits på internet) och att man därför inte haft samma relation till den som många av skivans andra sånger. Men framförallt skulle jag säga att det beror på att det är en väldigt bra låt, krångligare är det inte.

Allt som allt en väldigt bra skiva, även om känslan som sagt är mer av kuriositet för oss fans än en oumbärlig del av Annikas katalog. Har man inte lyssnat på Annika tidigare skulle jag rekommendera att man börjar från början med Introducing Hello Saferide och Säkert!.
Och ska jag ha en liten liten anmärkning på urvalet av låtar tycker jag Annika kunde ha gjort en inspelning av The Animal Fives översättning av Vi kommer att dö samtidig, ni vet den som innehåller den briljanta textraden ”Inhale, exhale, I breathe like a pervo in presence of you”, som bonusspår. Fast det, det är en ytterst liten anmärkning

Antiklimax

Fick inga skivor på posten idag, och dagens Puttesläpp var väl på sin höjd sådär. Vilket antiklimax. Om vi tar bandsläppet först så är Syket en jäkla trevlig bokning av Putte. Resten däremot är väl inte så mycket att hänga i julgranen, ett par av akterna bör väl inte ens ligga i lådan med julgranssaker om man ska vara ärlig. Och bokningen av Tove Styrke förstår jag inte alls. Visst, jag kan på ett sätt fatta om det finns folk som gillar henne (jag gör det dock inte, alldeles för anonymt och intetsägande för min del) men det känns liksom som fel forum för henne. Hon känns mer Statt en lördagkväll eller stadsfest på torget än festival. Och jo, det där skrev jag nog bara för att hennes fans alltid hittar allt som skrivs om henne och dessutom är ganska lättstötta (och därmed roliga att retas med). Nu får vi hoppas på skärpning till det internationella släpp som är utlovat på fredag. Då vill vi se något riktigt fint. Sen vidhåller jag att Säkert! och Lykke Li borde bokas men de lär ju inte dyka upp i ett så kallat internationellt släpp. Ska jag sedan säga något om skivorna så har de inte dykt upp. Jag skylle på Posten. Mer än så finns inte att säga om det.

Väntans tider

Fick ett meddelande under kvällen att jag har ett brev eller paket på väg från cdon. Bland annat innehållandes den här trevliga samlingen. Som några av er kanske vet råkar jag ju vara ganska förtjust i just "French girl singers of the 1960s", eller franskt 60-tal sådär överlag egentligen, så den där samlingen ser jag verkligen fram emot att få hem. Tillsammans med allt det övriga i försändelsen är klart. Hoppas det hinner komma fram imorgon. Dessutom sägs det ju att Putte kommer släppa några svenska akter imorrn. Kan bli intressant att se vad det blir. Själv hoppas jag som bekant på Säkert! och Lykke Li. PS. om någon undrar varför jag så ofta nämner just Putte I Parken så beror det naturligtvis på att den festivalen är belägen i Karlskoga och att den här bloggen rent formellt ägs av Karlskoga Populärmusikförening. Så även om jag personligen inte har bott där på några år ligger det på något sätt i uppdraget att uppmärksamma just Putte lite extra

Skriver för sällan

Nu har det gått nästan en vecka sedan jag skrev här sist. Igen. Så långt mellan gångerna borde det inte vara. Fast jag har inte haft något att skriva om heller och då är det väl egentligen bäst att låta bli, annars blir det ju bara innehållslös utfyllnad liksom. Veckan som gått har med andra ord varit tämligen ordinär. Eller jag fick förresten en fin Säkert!-affsich på posten häromdan, det händer ju inte varje vecka direkt. Den ska jag sätta upp på väggen bara jag kommer mig för. Men i övrigt är det mest spektakulära som hänt är typ att jag blev väckt en morgon av att en katt satt utanför fönstret och jamade. Inte så spännande alltså. Nåväl, återkommer under helgen och då lovar jag att jag ska skriva något med lite mer substans.
För övrigt är The Funk Brothers – Ain't No Mountain High Enough - Instrumental dagens låt idag också.

Nyårsskivan

Eftersom det bad så snällt i kommentarsspåret kommer här låtlistan till årets upplaga av den traditionella nyårsskiva som sätts ihop och bränns ut i ett exemplar varje nyår. Observera att det är en ganska exklusiv tjuvtitt, normalt är listan hemlig fram till nyårsafton.

1. Säkert! – Dansa, Fastän
2. The Crookes – Backstreet Lovers
3. Shout Out Louds – 1999
4. Håkan Hellström – River En Vacker Dröm
5. She & Him – Ridin’ In My Car
6. Lykke Li – Get Some
7. CEO – Come With Me
8. Monty – En Till Sarah
9. Orup – Född I November
10. Fatboy – Bad News From Pretty Red Lips
11. Peter Morén – Ett Land Som Inte Är
12. Steget – Kom Igen
13. Beach House – Norway
14. The Drums – Me And The Moon
15. Chicagojazzen – VI
16. Per Egland – Lust och Hägring
17. Anna von Hausswolff – Old Beauty/Du Kan Nu Dö

17 sånger blev det alltså i år. Vad tycks? Vilka sånger tycker ni att jag missat som borde vara med? Är det någon sång som borde strykas? Eller är skivan helt perfekt som den är?
Själv måste jag säga att jag faktiskt är ganska nöjd. Lyssnade igenom skivan igår kväll och den var mycket trevlig att lyssna på.
Och om någon undrar så jo, det finns ett antal urvalskriterier jag förhållit mig till (de är en del av traditionen), men vilka de kriterierna är orkar jag inte rabbla upp här.

PS. Eftersom alla låtarna inte finns på Spotify har jag inte gjort någon spotifylista av skivan, men jag hoppas det går bra ändå.

Fin julklapp från PSL

Se här vilken fin julklapp PSL delar ut i år. En helt ny låt med finaste Säkert!:



Dessuttom gör Arne Weise comeback som julvärd hos just PSL, det är ju också ganska fantastiskt (bäst: när Arne låtsas veta vilka Tobias Fröberg och Parken är, fantastiskt väl skådespelat)

Lite Putte

Idag landade årets första julkort i brevlådan. Det börjar kännas att julen närmar sig. Dock kommer jag varken sätta ihop eller lägga upp någon lista med julmusik, det finns ju redan ett överflöd av sådana listor.

Tänkte att jag skulle ge några kommentarer om det bandsläpp Putte i Parken hade i fredags. Borde väl egentligen har gjort det redan men som vanligt den senaste tiden har jag haft väldigt mycket att göra och har helt enkelt inte haft tid förrän nu.
Tycker hur som helst att det känns som ett stabilt förstasläpp, egentligen varken mer eller mindre. Bokningen av Wombats är så klart ganska roligt men då framförallt för att det ger förhoppningar om att det kan bli lite mer fokus på pop och indie på de stora bokningarna i år än det varit tidigare. Bortsett från ett och annat undantag har det ju faktiskt varit ganska skralt med just pop och indie bland de större namnen tidigare år även om det funnits en hel del riktigt trevlig popmusik bland de medelstora och mindre akterna. Just Wombats som band är väl jag personligen inte superpepp på då det inte är något band jag lyssnat direkt. Men är det en bokning som anger tonen för resten av festivalen så känns det väldigt lovande.
Bland de övriga namnen i fredagens släpp är det väl inget som får mig att höja på ögonbrynen direkt utan det mesta känns mest som en axelryckning. Nationalteatern kommer man nog se bara för att ha sett dem, Movits! såg jag på rookie för ett par år sedan och det svängde helt okej så det kanske jag går och kollar på om det inte krockar med något men i övrigt känns det inte som att det är något jag kommer gå och titta på.
Men allt som allt skulle jag ge första släppet betyget tre av fem. Ett stabilt förstasläpp som lovar gott inför vad som komma skall. Och så får man ju vara glad så länge inte Hoffmaestro blir bokade, vore fantastiskt skönt att slippa deras ljudföroreningar i år.

Men om vi tittar framåt, vad skulle jag i dagsläget vilja se på Putte 2011? Tja, snackar vi större svenska akter vore naturlgitvis Håkan och Säkert! kul, visserligen kommer säkert båda spela på de flesta festivaler med självaktning i sommar men båda har släppt grymma skivor i år och är dessutom alltid sevärda. Man kan aldrig se varken Annika eller Håkan för många gånger. Lykke Li vore naturligtvis fantastiskt roligt också. Mindre grejer avstår jag från att nämna nu då det brukar variera ganska kraftigt vad man tycker är roligt i december och framåt vårkanten. Bruakr ju alltid dyka upp åtminstone en handfull grymma grejer under vintern och våren samtidigt som det alltid finns grejer man älskar vid den här årstiden som bara känns på sin höjd halvkul när festivalsäsongen kommer.
Utländska grejer som vore kul att se är, om vi ska fortsätta på brittiska gitarrband, höstens favoriter The Crookes. Det törst jag säga säkert att det inte kommer hända men kul vore det. Och ska man drömma lite vore naturligtvis det återförenade Pulp grymt men det är jag om möjligt ännu mer säker på att det inte kommer hända. Men drömma går ju, Jarvis Cocker på Rävåskullen, det vore fantastiskt.

P3 Guld

Nomineringarna för årets P3 Guld släpptes idag. Så här faller mina röster:

Årets nykomling: Anna von Hausswolff (övriga nominerade: First Aid Kit, Jasmine Kara, Royal Republic, Tove Styrke)
Motivering: Stod mellan von Hausswolff och First Aid Kit, båda har ju gjort riktigt bra skivor (och ingen av de andra känns ens som ett alternativ). Valde foll på von Hausswolff då jag lyssnat mer på henne och jag nog är lite mer förälskad i hennes skiva, en skiva som jag anser vara en av årets allra bästa.

Årets låt: Robyn - Dancing on my own (övriga nominerade: Daniel Adam Ray - Gubben i lådan, Johnossi - What's the point, Oskar Linnros - Från och med du, Salem Al Fakir - Keep on walking, Swedish House Mafia - One)
Motivering: Ett ganska självklart val. Dancing on my own är helt enkelt den bästa av de nominerade låtarna. En grym låt helt enkelt.

Årets grupp: Hästpojken (övriga nominerade: Johnossi, Kent, Swedish House Mafia, The Radio Dept.)
Motivering: Det här var ett svårt val. Våndades svårt om jag skulle välja Hästpojken eller Radio Dept. Att det blev Hästpojken beror i slutändan dock på att jag har lyssnat lite mer på deras skiva, visserligen för att jag inte har kommit mig för att köpa "Clinging to a scheme" än men ändå. Men ett svårt val som sagt.

Årets artist: Säkert! (övriga nominerade: Daniel Adams Ray, Håkan Hellström, Oskar Linnros, Robyn)
Motivering: Här stod det mellan Säkert! och Håkan, det var nog årets svåraste val. Man vill ju ge båda två ett pris liksom. Men eftersom Håkan fick min guldmicksröst och för att Annika ju är Annika och jag älskar Annika så valde jag Säkert! här.

Guldmicken: Håkan Hellström (övriga nominderade: Familjen, Hoffmaestro, Melissa Horn, Robyn)
Motivering: Motivering är egentligen överflödig här, det här var det mest självklara valet av alla, Håkan vinner på utklassning.

Vill du rösta och se nomineringarna i de kategorier där en jury utser vinnaren? Gå då in här

Nytt med Säkert!

Blev precis lite smått exalterad. Gick nämligen in på Säkert!-bloggen och upptäckte att fina fina Annika har lagt ut en ny låt där. Har lyssnat ett par gånger och det är, naturligtvis, fantastiskt bra. Lyssna själva vetja:

November by sakert

Originialinlägget på Säkert!s blög

Annika har gjort det igen

Sitter och lyssnar på Facit. Igen. Tredje eller fjärde gången bara idag. Och nu efter några genomlyssningar är det bara att konstatera att Annika har gjort det igen. Det gick i och för sig att konstatera redan efter första lyssningen, det kändes genast att det var en kanonskiva, men ju mer jag lyssnar på den desto mer övertygad blir jag om att hon återigen har lyckats. Lyckats med att göra en skiva som känns, en skiva som talar rakt in i hjärtat och lyckas kännas som att den lika gärna skulle kunna handla om mig och mitt liv. Lyckats med allt det där som gör att jag föll för Annika till att börja med.
Precis som med senaste Hello Saferide-albumet har hon lyckats utvecklas och ta ett steg framåt utan att tappa något av det som gjorde förra skivan så underbar. Texterna, jämtländskan, smärtan, humorn, allt det som gör Annika så jäkla fantastisk.

Jag kan omöjligt välja ut en favoritlåt (jag älskar allihop) och jag kommer inte sätta något betyg (Annikas skivor står lite över det där med betyg). Jag nöjer mig med att konstatera att Annika Norlin har gjort ännu en fantastisk skiva. En skiva jag kommer både gråta och dansa till under lång tid framöver, dansa för att hjärtat blöder som Annika sjunger i den geniala "Dansa, fastän".

Åh Annika

Just nu är jag rätt exalterad. Anledningen till det är att Facit (nya skivan med Säkert!) nu finns att lyssna på på Spotify. Är bara ett par låtar in på skivan men än så länge är det, naturligtvis, helt underbart bra. Fantastiskt.
Återkommer med ett något mer genomtänkt omdöme imorgon eller om ett par dagar eller så när jag hunnit samla mig och lyssnat igenom skivan några gånger till.

Under tiden kan ni gå in här och lyssna. Inte bara kan förresten, ni bör göra det.

Längtan med mera

Vad kass jag känner mig för att jag inte uppdaterar här oftare. Får skylla på att det varit fint väder på sistone och att jag haft fullt upp med att sitta i solen och dricka vin istället för att blogga. Studentlivet är rätt härligt.

Nåväl. Nu är det mindre än en vecka kvar tills nya skivan med Säkert! släpps. Jag längtar. Bedövar längtan med att lyssna på Britta Perssons nya album Current affair medium rare. Har bara hunnit några få låtar in på skivan i skrivande stund så jag kan inte lämna ett omdöme om hela skivan, men än så länge måste jag säga att jag gillar det jag hör.

Nu måste jag nog gå och lägga mig snart känner jag, återkommer senare i veckan.

Vackert sorgsen

Att jag är ett stort fan av ungefär allt som Annika Norlin gjort är ingen hemlighet, och senaste veckorna har jag både lyssnat och tittat en hel del på den här:



Mycket bra låt. Och väldigt fin video, den är så vackert sorgsen, man känner huvudpersonens smärta. Sen är ju naturligtvis barnet som iklädd hatt halsar läsk och i sin uppenbarelse påminner om ett byfyllo från en pilsnerfilm smått genialt. Han eller hon (svårt att avgöra vilket då man bara ser barnet ifråga bakifrån) skymtar bara förbi i någon sekund men lyckas under den sekunden fullända illusionen av dansbana eller folkpark.

Nu är det lite drygt två veckor kvar tills skivan kommer. Jag längtar.